Jag är kär!
Jag har gått och blivit tokförälskad i ett land vilket känns helt sjukt. Men det känns för engångs skull som om att jag har hittat hem till där jag hör hemma, för det är i det här landet som jag vill bo. Just nu är jag på JF hestar som ligger beläget på norra island i byn Hófsos och hela det här området är så otroligt vackert. I stallet har de plats för att ha 28 hästar inne men just nu står enbart 19 stycken inne varav 17 är gårdens. Sen har de två stora flockar där det går runt 30 hästar i varje flock och den ena är med Sto med föl/unghästar och den andra är med gamla hästar/ turridnings hästarna. De har även några unghingstar som går i en unghingst flock en bit härifrån. JF hestar drivs utav Johánn Fridgeirsson och hans son Fridgeir och under min tid här på island så jobbar jag tillsammans med Fridgeir, hans flickvän Kajsa och även en svensk tjej som varit här i några månader och jobbat men som skall återvända till Sverige inom kort. Alla är så otroligt snälla och fina människor som verkligen gav mig ett otroligt bra välkomnande och alla pratar svenska så har varit väldigt skönt att inte behöva prata mycket engelska eller lära sig isländskan. Ändå så har jag försökt att lite smått lära mig förstå eller kunna säga enstaka ord på isländska, går kanske inte så bra men det är väldigt likt svenskan ibland så då kan man förstå lite och vissa ord är ganska lätta att räkna ut vad de betyder när man sätter ihop dem med situationer. Men angående praktiken igen så tillbringar jag mycket av min tid om dagarna i stallet men det är bara roligt för det är bland hästar jag trivs som allra bäst. Jag får rida lite olika hästar vilket lär mig massor då jag fortfarande har mycket att lära inom ridning vilket gör att allt jag lär mig hjälper mig att bli en bättre ryttare och med Fridgeirs och Kajsas hjälp så har det varit lättare att förstå vad jag kan göra för att förbättra min ridning. De gamla klassiska stallsysslorna är också något vi gör varje dag och även putsa sadlar som används under turridnings tider har varit en arbetssyssla. Tiden går så otroligt fort här för man har alltid något att göra men det som är tråkigt med att tiden går fort är att snart är det dags att ta sig hem igen för att fortsätta studera. Det är ju inte så att jag inte vill komma tillbaka till skolan och vänner men tror aldrig att jag skulle bli kär i ett land och inte vilja lämna det så. Samtidigt som det är jättetrist att jag om cirka en vecka åker hem så ska jag försöka att verkligen njuta av den tiden som är kvar och jag vet att detta är ett land jag ska tillbaka till!
Pågrund av strul med tekniken kan jag inte erbjuda några bilder men lovar att de kommer senare.
